Jean Baptiste Bernadotte
Jean Baptiste Bernadotte föddes den 26 januari 1763 i Pau i södra Frankrike. Han var son till advokaten Henri Bernadotte och Jeanne de Saint-Jean.
Tanken var att han skulle gå i faderns fotspår som jurist men så blev det inte. Han tog värvning som vanlig soldat vid regementet Royal-la-Marine. Detta skedde år 1780. Han steg så småningom i graderna och blev korpral i juni 1785, sergeant i v och fältväbel i maj 1788. Han kunde då inte räkna med att bli officer men den franska revolutionen innebar genomgripande förändringar. Det som tidigare var förbehållet adeln kunde nu komma andra till del.
Bernadotte blev år 1794, efter en större seger vid Fleurus (i nuvarande Belgien), på slagfältet utnämnd till brigadgeneral och efter Maastrichts (i Nederländerna) erövring utnämnd till divisionsgeneral. Bland hans övriga insatser i fält kan nämnas att han år 1797 förde en truppstyrka på ca 20 000 man över Alperna som förstärkning av de trupper som Napoleon redan hade i Italien i sin kamp mot Österrikarna där. Det var första gången som Bernadotte träffade Napoleon.
Den 11 januari 1798 blev han Frankrikes ambassadör i Wien. Bernadottes sejour som diplomat varade dock endast sextiosex dagar! Han hade genom att hissa trikoloren vid ambassadbyggnaden väckt befolkningens vrede. Det slutade med att den franska flaggan brändes och Bernadotte fann för gott att lämna Österrike.
Den 17 augusti 1798 gifte han sig med Eugénie Bernardine Désirée Clary och den 4 juli 1799 föddes deras enda barn Oscar. Samma år utsågs Bernadotte till krigsminister. även detta ämbete innehade han endast en kort tid. Orsaken var ett politiskt intrigspel där direktoriets dåvarande ordförande, Sieyès, lät kungöra att krigsministern önskade lämna sin post. Bernadotte skrev då till Sieyès att: ”Ni har godkänt en avskedsansökan som jag inte inlämnat”. Bernadotte drog sig tillbaka under protest.
I samband med att Napoleon den 18 maj 1804 utropade sig till kejsare blev Bernadotte utsedd till marskalk av Frankrike, vilket var den finaste militära titel man kunde få. Han blev samma år guvernör över Hannover där han visade att han också var en god administratör och fick rykte om sig att vara human och politiskt omdömesgill.
Bernadotte var med vid Napoleons segertåg över Europa och deltog i det s.k. ”trekejsarslaget” vid Austerlitz i Mähren (ligger i nuvarande Tjeckien) år 1805 där Napoleon vann en lysande seger. I juni 1806 utnämndes Bernadotte till prins av Ponte Corvo.
Hans erfarenhet från slagfälten och hans begåvning som administratör vägde tungt när han valdes till tronföljare vid riksdagen i Örebro år 1810.
Bernadotte tillträdde som kung den 5 februari 1818 med namnet Karl XIV Johan i Sverige och med namnet Karl III Johan i Norge. Han kröntes såväl i Sverige som i Norge. Hans valspråk var:”Folkets kärlek min belöning” . Han lade grunden till en fredlig utveckling i Sverige och var med om att utveckla bankväsendet, jordbruket, industrin och samfärdseln.
Karl XIV Johan avled den 8 mars 1844 och är begravd i Riddarholmskyrkan, Stockholm.